MIN TRÄNINGSBAKGRUND DEL 2
21 oktober inträffar det första av 3 ryggskott inom loppet av 5 dagar och min 1,5 månad långa innebandy comeback i Div2 Sthlm är SLUT. Detta får mig att naturligtvis att må väldigt psykiskt dåligt men framför allt bestämmer ja mig för att skriva ner min historia inkl alla behandlingar,röntgens osv från börjar till slut och maila runt dessa till olika företag och människor i Sthlms området. Till slut faller mitt val på Naprapatlandslaget och det har jag aldrig ångrat. Jonas är tveklsöt den bästa ja träffat och nivåer över samtliga andra. Vid honom gick jag på 2-3 behandlingar i veckan i början och fick totalt träningsförbud fram till Februari( ca 4 mån). En riktigt käftsmäll för nån som älskar att träna och extra opassande började ja precis i den här vevan jobba på ett gym.
Men oj vilken utveckling. Jag vågar lova att ja under dessa månader gick från att inte ens kunna bära hem mat från affären till ett nästan helt smärtfritt liv, ja kunde t,om sitta ner i 2-3 timmar utan värk. Men så började jag träna och märkte direkt att kroppen ogillade fysisk belastning, det som aldrig varit något problem förut. Värken hade alltså förvandlats i omvändriktigt.
Så sen våren 2011 har ja tränat ungefär 3-4 ggr i veckan med mycket fokus på rörlighets övningar. Jag har vid några tillfällen försökte spela fotboll och innebandy men det har inte fungerat alls. Värken efteråt finns det inget muskelavslappnande medel i världen som rår på.
Tyvärr var det här starten på min förlust av muskelmassa och kilon som upphört först nu 1,5 år senare. Detta har inte varit så kul, speciellt inte med tanke på hur svårt jag hade att lägga på mig muskelmassa innan ryggen kollapsade.
Idag är ja ca 10 kg minus men har varit nere på minus 12. Mest märks det på benen som har ”armstorlek” numer efter en efterhängsen ledbandsuttänjning förra sommarn. (det är en historia i sig där ”never give up” attityden visar sig från sin sämsta sida )
Felet/obalansen jag har i ryggen bidrar nämligen till att kroppen hela tiden försök koppla bort en sida. Oavsett om jag kör bicepscurl eller knäböj får ja anstränga mig jätte mycket på att båda benen/armarna ska aktiveras lika mycket då kroppen automatiskt kopplar bort den ena sidan.
Träningsbakgrund i år
- Fotboll 16 år
- Innebandy 12 år
- Styrketräning 9 år
Jag har dock inte gett upp på något sätt utan satsar nu hårdare än någonsin på att ”återta” mina kilon och dessutom bli Sverige bästa PT på cupen :)
Man måste satsa högt, något annat har aldrig funnits för mig!
